Fan
Hej på er!
Det var länge sedan jag tittade in här och jag önskar att jag hade en massa härliga och roliga nyheter att dela med mig om, men noooo, tyvärr. Jag är hemma i Sverige igen och har varit det i 2 veckor nu. På grund av sjukdom i familjen bokade jag och C ett direktplan hem till Sverige och för min del är det på obestämd tid. Charlie som har fullt upp på jobbet kör två veckors-intervaller, Sverige-NY-Sverige-NY.
Jag vill egentligen inte prata nämvärt mycket om sjukdomen men jag måste bara få skriva FAN! Fan vad jag hatar cancer. Fan fan fan! Jag har aldrig förrut känns mig så menlös, hjälplös och liten. Man börjar omvärdera och inser att det inte längre är lönt att bli upprörd för småsaker. Det är inte värt det.
Jag önskar jag kunde trolla med ett litet spö och göra allt bra igen, men inte ens den godaste colaglassen som alltid tröstar, kan längre trösta. Fan. Det lilla hoppet jag hade kvar inom mig förbrukades när ytterligare en familjemedlem förra veckan fick sin diagnos. Cancer. Igen. Fan! Jag som inte har några tårar kvar.
Skönt att få skriva lite i alla fall. Ta hand om er ♥
Jag vill egentligen inte prata nämvärt mycket om sjukdomen men jag måste bara få skriva FAN! Fan vad jag hatar cancer. Fan fan fan! Jag har aldrig förrut känns mig så menlös, hjälplös och liten. Man börjar omvärdera och inser att det inte längre är lönt att bli upprörd för småsaker. Det är inte värt det.
Jag önskar jag kunde trolla med ett litet spö och göra allt bra igen, men inte ens den godaste colaglassen som alltid tröstar, kan längre trösta. Fan. Det lilla hoppet jag hade kvar inom mig förbrukades när ytterligare en familjemedlem förra veckan fick sin diagnos. Cancer. Igen. Fan! Jag som inte har några tårar kvar.
Skönt att få skriva lite i alla fall. Ta hand om er ♥
skriven
<3 <3 <3 <3 <3